Mitt barn är sjukt..

 Vi var till veterinären igår med Elly, och det hon har i näsan är en tumör/cysta. Vi vet inte om den är godartad eller elakartad. Om det är cancer eller inte. Om hon kommer dö eller inte. Veterinären spräckte den för att se vad som var i.
Jag får ont i hjärtat.

Jag har alltså haft henne i typ 13 år nu. Och nu står jag och måste besluta om vi ska operera bort tumören och riskera att hon dör av narkosen. Eller att tumören kommer tillbaka, efter operationen,  inom kort pga att den är elakartad. Eller att de inte får bort hela tumören, och att det därför växer tillbaka.
Eller att inte operera och riskera att hon dör av tumören, att den antingen är cancer som tar död på henne eller att den växer och kväver henne. Den sitter ju som sagt på ett svårt ställe. Det är inte så lätt att se om den växer, om den växer inåt.
Pappa frågade om det var vanligt att de fick tumörer.
-Det kan jag inte riktigt svara på. Det är sällan de blir såhär gamla.. (i fångenskap, i sverige, i stan, whatever)
Hon är alltså en fin äldre dam. Närmare och närmare tant.. Snart kanske till och med gumma.. Men för mig är hon fortfarande mitt barn.



The Fray - How to save a life

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0